a mood

 

Vet ni känslan när man bara är så trött och sur och ångestfylld och man kan som inte göra något utan sitter och stirrrar på datorn för man borde studera.

Och då sätter grannen på högljudd technomusik.

 

14.03.2018 kl. 12:57

Årets Ratatalista

 

2017 var året när jag: Glömde bort. 2017 var ett sjukt konstigt år, har samtidigt gjort en miljon saker och inte gjort något alls.

Fem ord som beskriver 2017: Stressigt, nytt, kallt, regn, stressigt.

Årets höjdpunkt: Adopterade Max.

Året genom Spotify: Apple Music ftw!

Årets maträtter: Pasta med krossade tomater, för de tar mindre än 10 minuter att laga. Och jag har inte mera än 10 minuter att sätta på matlagning.

Årets kulturupplevelser: Alla resor jag varit på.

Årets samhällsfenomen: Dammen brister!

Årets sommarminne: Vinkväll på Månberget.

 

 

Årets gimme more: Tid.

Årets gimme less: Stress. Och folk som inte klarar av grundläggande artighet som "hej" och "tack".

Årets utmaning: Styrelsearbete.

 

 

2018 blir året när jag: För första gången i mitt minne bor i en annan stad än Åbo.

Fem ord som kommer beskriva 2018: Annorlunda, utmanande, varmt, soligt, lugnt (hoppas kan man ju).

Året 2018 höjdpunkt: Gambia, kandin.

Året 2018 genom Spotify: Apple Music ftw!!!!

Året 2018 maträtter: De som kostar minst och lagas snabbast.

Året 2018 kulturupplevelser: Dan och Phil live.

Året 2018 samhällsfenomen: Fortsättningsvis Dammen Brister, och metoo.

Året 2018 sommarminne: Flytt.

Året 2018 gimme more: Tillit, kärlek, ro.

Året 2018 gimme less: Användning av "en" istället för "man". Usch fy.

Året 2018 utmaning: Kandin.
 

31.12.2017 kl. 12:50

2017

 

I period 2 har jag samlar ihop hela 25 studiepoäng, alltså gått 5 kurser. Vilket innebär att jag sedan oktober inte gjort annat än studerat, sovit, studerat, ätit, studerat.

Men nu är det över, lämnade in sista uppgiften i onsdags. Jullov har aldrig känts så skönt eller välförtjänt.

 

Nu vill jag, precis som alla andra gör, titta tillbaka på det gånga året med mina 9 mest gillade bilder på instagram!

 

 

Mest likes fick min #dammenbrister GIF, och på andra och tredje plats katterna. Är glad att mina kissor får den kärlek de förtjänar! Gdansk, vänner och Chicago finns också med.

Min egen favoritdel av året har definitivt varit alla resor, har hunnit besöka Gdansk, Rom, Chicago och Berlin. Hoppeligen blir 2018 lika fyllt av nya platser som 2017, har redan bokad resa till Banjul (Gambia), nästan bokad resa till Tokyo, och planer på resor till södra England och Riga.

Annat som kommer hända 2018 är kandin! Är ivrig att få komma igång, är inte exakt säker på vad jag kommer skriva om ännu, men någonting om kön/queer/kvinnlighet och tv/dator-spel. Är någon intresserad av detta så har Adrienne Shaw skrivit ett par böcker om queerhet i spelvärlden.

Något som jag lyckades återuppta i slutet av 2017 är bokläsande, som varit på paus i flera år. Nu är jag dock igång igen, tack vare Agnes och goodreads, och hoppas läsa massor massor med böcker under 2018.

Det absolut bästa med 2018 kommer dock vara att vi äntligen slipper höra ett ord till om Finland 100.

 

God Jul hörni, och Gott Nytt År!

 

23.12.2017 kl. 11:25

GR17

 

Fotade Glöggrundan för Studentbladet, så kan ju passa på och lägga upp några av bilderna här också!

 

 

 

 

 

Juttun i Studentbladet hittar ni här.

 

 

03.12.2017 kl. 11:05

#dammenbrister

 

Den första känslan som väcks när jag läser de hundratals vittnesmål som kommit in om sexuella övergrepp är ilska. Hur vågar de? Hur i helvete har de mage att utnyttja sina positioner som pappor, pålitliga vänner och pojkvänner? Jag ser rött, jag vill slå dem ett hårt slag i magen, alla på en gång.

Nästa känsla är sorg. Jag tänker på alla flickor och kvinnor som kämpat mot detta ensamma, som varit för små för att förstå vad som hänt, för chockade för att kunna reagera. Som fått höra att de endast har sig själva att skylla, och som trott på det. Mitt hjärta värker och jag får tårar i ögonen.

Men den tredje känslan jag får är den viktigaste. Stolthet. Solidaritet. 800 berättelser. 20 000 medlemmar i Facebook-gruppen. Starka systrar. Vi är många, och vi har fått nog. No More. Det räcker nu. Varendaste en människa i Finland bär ett kollektivt ansvar att sätta stopp för detta. Lyssna på era döttrar, systrar och kvinnliga vänner. Ifrågasätt mäns beteende. Stå inte bredvid och titta på. No More.

 

bild: Lina Raunio


http://www.astra.fi/dammenbrister/

 

29.11.2017 kl. 11:59

Mörker

 

Så mörkt på Biskopsgatan när jag går hem att jag nästan faller ner i en vattenpöl.

 

14.11.2017 kl. 20:14

Mitt hem Åbo

 

Lite efter 16 skickade min pojkvän en länk till mig om en YLE-nyhet angående "ett polispådrag i Åbo". Sedan det har jag i princip inte satt ned telefonen, utan i timmar suttit och uppdaterat nyhetsappar och textat med vänner. 

Befinner mig själv för tillfället uppe i Österbotten på vår sommarstuga, så hela situationen känns främmande och långt borta. Overkligt. Ska jag om två dagar tillbaka till en stad där människor idag fått vara livrädda, både för sig själva och för sina nära och kära? Hur kan detta hända i min hemstad, på torget jag gått över hela mitt liv? Mitt trygga, vackra Åbo. Vet inte vad jag skall säga, förutom att ta hand om varandra och lyssna inte på rykten.

Sen vill jag passa på att föra fram ett meddelande åt alla som använder er av dessa offer och denna tragedi för att föra fram er rasism: dra åt helvete. 

 

 

18.08.2017 kl. 22:00

2017 eller 1940-talet?

 

Om ni varit uppmärksamma på sociala medier och nyhetssiter de senaste dagarna, har ni säkert hört om det som händer i Charlottesville i USA. Om ni inte läst om detta ännu, rekommenderar jag lite googling, men för att sammanfatta: nazister härjar runt med facklor, nr 45 avstår från att kommentera, och folk försvarar dessa nazisters rätt till "yttrandefrihet".

Vet egentligen inte vad jag ska säga om saken, så tänkte låta några tweets jag re-tweetat föra fram min poäng:

 

 

 

Ursäkta språket, men alltså fy fan. Nazister. År 2017. På öppen gata. Fy fan.

 

14.08.2017 kl. 18:40